Moncarapacho

har också marknad, första söndagen varje månad.

Den är större än Fuzeta.

Finns allt och lite till.

Vilket folkliv.

Mycket att se.

Anders köpte skor.

Förfriskning.

Jag hittade en hatt men den var lite för liten.

Inga problem, säljaren hade en grej så den blev en storlek större.

Han vevade skruvstycket, med två träbitar,  baklänges.

Lagom stor.

Irene köpte också en.

Efter marknadsbesöket blev det mat hos matmamman Maria.

En typisk lokal rätt även denna gång.

För att undvika stavfel så fotade jag recept i en tidning.

Ootroligt gott.

Tur att vi fick lov att gå hem.

Lev väl!

Olhao

ligger granne med Fuseta en bit väster ut och är närmsta stad.

Självklart har Olhao också marknad.

Två stora fasta, som vi skulle kalla saluhallar och extra stånd utanför varje lördag.

Vi var med Anders o Maria dit i går.

Ressällskapet tittar.

Ena hallen innehåller fisk.

Anders drömmer om att få båtplats här.

Jag tittar på folket mest.

Maria, Irene, Anders.

Grönsakshallen.

Har lite annat också.

Kan det vara fläsk?

Irene köper ost.

Frukt finns också.

Byfåne med hatt o Maria.

Den för stora hatten köpte jag på bluesfest i Åmål för ett antal år sedan.

Lev väl!

Alkohol

hade jag inte smakat på dryga tre månader fram till i går.

Den har väntat sedan i somras, i går var det dags att öppna o smaka.

Läkarna ville att jag skulle vara försiktig med alkohol sex veckor före och sex veckor efter operationen.

Då bestämde jag att inte dricka alls utan helt gå in för operationen av knät.

Från den 1/8 tills i går så drack jag inget starkt.

Jag tror att dessa förutsättningar kan innebära en lyckad operation:

Rökfri.

Snusfri.

Ingen alkohol.

Ingen övervikt.

Sist men inte minst, din egen inställning!

I går var vi hos vännerna Maria o Anders på lunch!

I denna lagas typisk lokal rätt, Cataplana.

I denna var det fisk o räkor bland allt annat.

Det godaste jag ätit sedan vi bjöds på torsktunga hos Maria för ett år sedan.

Värdinnan o Jag.

Värden o Irene.

Inte undra på att vi är glada!

Sedan kom efterrätten.

Tur att vi insisterade på att få GÅ hem, gissa om jag var glad.

Lev väl!

Marknad

utanför campingen den första torsdagen varje månad.

I går var det dags.

Irene inspekterar.

Här finns en hel del.

Irene provar hatt, det blev ingen.

Fåglar finns också.

Jag tittar mest på folklivet.

Blommor.

Annorlunda korvar.

Textilier.

Magen måste få sitt också.

Gott.

Lev väl!

Bilvård

har jag ägnat mig åt.

Det är inte min starka sida men måste göras ibland.

Jag tror vi körde igenom en svärm med gräshoppor i Frankrike, bilen har aldrig sett så bedrövlig ut.

Stegen väl till pass.

Skillnad blir det.

Lev väl!

Klädvård

måste också göras ibland.

Våra utflykter går inte att jämföra med semesterresor.

Det vi håller på med är ett sätt att leva.

Vi har bott i bobilen tio månader per år sedan Irene tog pension och då måste vardagssysslorna skötas som vanligt.

Tvättmaskin har gått i flera dagar.

Bra torkväder, sol o lite vind.

Lev väl!

Tandvård

kan också ordnas i Fuseta.

För ett år sedan var jag hos tandläkare Sonja.
Hon gör ett jättebra jobb till halva priset mot i Sverige.

Sonja fixade i går till en tand, en stor bit hade lossnat.

Tanden blev som ny.

Jag var där på förmiddagen och fick tid kl. 14.00, det kan man kalla service.

Sonja är från Brasilien men har verkat i Fuseta under många år.

Jag fick tipset från vännen Maria förra året.

Sköterskan Maura o Sonja.

Lev väl!