Moseldalen

är ett annat populärt resmål.

Vi rullade där sommaren 2012 under Irenes allra sista semester.

Moseltouren började i Koblenz.

Många vattennära ställplatser. utmed Mosel

Zell fattade vi tycke för.

Stannade där några dagar.

Trier.

Metz.

2013 tog Irene pension, vi sålde huset, och vi är sedan dess på resa mest hela tiden.

Lev väl!

Färgerna

är nästan det enda positiva jag kan komma på om hösten.

Träden börjar skifta färg.

Ännu ingen frostnatt men ändå.

Vackra färger.

Utsikt från köksfönstret.

Minns att vi i skolan varje höst samlade löv och klistrade in i pärmar.

Kanske en sak till:

Mysigt att tända lampor och ljus i mörkret.

Lev väl!

Kroatien

är ett populärt resmål, med all rätt.

Semesterresan 2011, Irene arbetade ju fortfarande, förde oss bland annat till Kroatien.

Så här skrev jag på bloggen 2012:

2011 års långresa förde oss bl. a  till Dubrovnik i Kroatien. Under 5 1/2 vecka körde vi 850 mil och besökte 11 länder under vägen fram och tillbaka:
Danmark, Tyskland, Österrike, Slovenien, Kroatien, Bocnien i Hercegovinia, Serbien, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Polen. Vi har otaliga minnen från denna resa och det är tur att man skriver dagbok.
Vi körde med hjälp av GPS; en på småvägar för att få se lite annorlunda landskap. Under fyra dagar i forna Jugoslavien såg vi inte en enda turist men däremot såg vi landsbygd som påminde oss om förr i tiden. Det vanligaste jordbruksredskapet var häst och vagn, mycket spännande att uppleva.

I Ungern blev vi stoppade av polis, många tankar om vad som skulle ske flög genom huvudet. Jag öppnade sidorutan och en polis sträckte in armen och vred på ljusreglaget. Det visade sig att jag kört med endast parkeringsljus sedan  vi fick nya bilen i maj. Vi kunde skratta ut.
Vi parkerade lite längre på två platser. 5 dagar i Dubrovnik med sol och bad, 5 dagar vid Balatonsjön i Ungern, två natursköna platser men också väldigt turistiska.

Det enda tråkiga som hände var att vi blev bestulna på elkabeln. Vi stod på en campingplats i Bratislava som var omgärdad av ett högt staket och hade två bemannade poliskontor inne på området, det kändes tryggt. Döm om min förvåning när jag kom ut på morgonen och upptäckte att kabeln var borta.
Vi fricampade flertalet nätter utan att att det hände något obehagligt men på en polisbevakad camping hände det.

Har tyvärr inte många bilder kvar men här kommer några:

Vi skulle gärna besöka Kroatien igen.

Lev väl!

Sårkontroll

i går.

Jag tog sjuktransport, (taxi),  till Ortopediska Huset Globen.

Så såg det ut med nytt plåster när jag åkte hem för 12 dagar sedan.

Några dagar sedan.

Inte mycket vätska trots duschar.

Så såg det ut när plåstret tagits bort i går.

Efter rengöring, ser bra ut.
Inget mer plåster nu ska det läka fritt.

Lev väl!

Bio

var allt ett tag sen men nu var det dags.

Jag promenerade sakta med kryckor till centrum och vår kvartersbio.

Smidigt och bra med bio så nära.

Svensk film.

En stark gripande kärlekshistoria med bra skådespeleri.

Den kan vi varmt rekommendera.

Efter bion gick vi över till vårt stamställe som vi inte besökt på jättelänge.

Olovsson special, finns ej på menyn.

Mörad biff ingniden med peppar och grönpepparsås därtill.

Ställets special, under köttet ligger massvis med olika grönsaker.

Till det en utsökt potatisgratäng.

Lev väl!

Sjukresekort

fick jag på ortopeden i samband med knäoperation.

Så ser det ut.

Kortet ger mig rätt att åka sjuktransport, (Taxi),  till och från olika sjukvårdsinrättningar.

Kortet gäller i två månader och innebär att jag åker för en egenavgift på 140 kr.

Jag använde det när jag åkte hem efter operation och tänker använda det i morgon då jag ska på kontroll.

Jag planerade ta bussen i morgon men då fick jag skäll av min fru.

Tänk så mycket bra vi får för våra skattepengar.

Det blev en liten promenad i går också.

Som någon sade:

" Det blir bättre och bättre dag för dag "!

Lev väl!

Scones

hade Anita bakat.

Vi blev bjudna några trappor ned till Anita o Peter, (trappträning).

Först en liten promenad i solen.

Denna gång lite längre, det går framåt.

På kvällen var det Teparty.

Anita förbereder.

Peter försöker göra inbrott i påsen.

Våra goda, underbara grannar.

En trevlig kväll där vi hann avhandla en hel del.

Lev väl!

Bloggandet

skänker mycken glädje, ger tips om många olika saker och du får många nya vänner.

Dagarna går fortare om man ägnar sig åt datorn lite då och då.
Hade jag inte haft bloggen den senaste tiden så hade det nog varit långtråkigt.

När vi i somras var i Rättvik, Dalarna, kom Annar Aas och knackade på.

Annar är född i Norge därav namnet. Annar är och har varit präst i 40 år.

Annar  berättade att han kände igen bobilen därför att han hade läst 

" Lennarts tankar " dagligen i över tre år.

" Jag vet precis allt ni gjort " sa han.

Figeholm är en fin plats, vi stod en vecka där i augusti.

Under den tiden kom det trevliga människor från sex olika bobilar och hälsade.

De berättade att de läst på " Lennarts tankar " om hur fin ställplats de har i Figeholm och därför kom dit.

Tycker jag är jättekul.

Hamnkapten fick också höra tals om detta, gick in och läste och sa att vi stod gratis sista natten.

Rätt som det är när vi är ute och åker så kommer folk förbi, hälsar och säger att de följer oss och vet vad vi gjort.

Ibland kommer någon och säger: " vi läste att ni var här " så vi tänkte hälsa på.

Det stimulerar när många läser.

I november 2011, när det började, var jag rätt skeptisk men ganska snart blev det ett intresse och nästan en sport att jaga fri Wifi.

Jag har lyckats uppdatera varje dag sedan 2012.

Detta är inlägg 1683!

Lev väl!

Sprutor

med blodförtunnande medel tar jag själv.

Många har svårt för att ge sig själva sprutor.

Små smidiga engångs.

Jag tycker det går hur bra som helst.

En om dagen i magen och snart är de slut.

Jag är däremot väldigt tacksam för att inte behöva ta sprutor hela livet eller för att jag normalt inte behöver någon medicin alls.

Lite trappträning med besök i solen.

Jackan åkte strax av.

Vilket väder vi har, fortfarande.

Lev väl!

En dryg vecka

efter operationen var det tid att gå ut och känna på luften.

En dryg vecka, tiden går fort även nu.

Jag hade inte varit utanför dörren sedan hemfärden förra onsdagen och enligt programmet så går det an att prova lite någon vecka efter operationen.

Inga problem med trapporna.

Ett steg i taget.

undviker böja eller belasta det opererade benet.

Använder räcket, för att avlasta, i stället för kryckorna i trappor.

 Utomhus är det bra med kryckor.
Opererade benet o kryckorna först, går bra.

En liten paus på bänken.

Nu skall promenaddosen ökas med försiktighet.

Det gäller hela programmet, sträcka, böja och promenera lite lite mer varje dag.

Vacker köksutsikt på morgonen.

Blir en fin dag igen, vilken sommar!

Lev väl!

Vänner

på oplanerat besök.

Börje skjutsade till och hämtade på Hasseludden.

Åsa o Börje följde med upp en stund så jag fick träffa dem också.
Alltid roligt med överraskningar.

En trevlig pratstund över kaffet.

Vistelsen på Hasseludden var till stor belåtenhet och damerna var mycket nöjda.

Börje har gått igenom och skall gå igenom ytterligare en operation i höften.

Vi hade mycket att prata om så tiden gick.

Roligt med små avbrott i rehabiliteringen.

För övrigt går det sakta framåt, jag kan böja knät lite till.

Lev väl!

Gräsänkling

senaste dygnet.

Irene åkte med bästisen Åsa till Hasseludden för SPA.

Det gjorde hon helt rätt i!

Kan inte vara kul att sitta och titta på mig när jag ligger på sängen.

Hasseludden var nästan mitt andra hem under 80-talet och några år in på 90-talet.

Hasseludden var då LO-skola.

Vi hade ofta kurser, konferenser och möten där ute.

I dag är Hasseludden en SPA-anläggning med japanskt stuk.

Finns flera sätt att bada.

Här kan man simma ut i naturen även på vintern.

Jag provade en gång med toppluva på.

Många olika former av behandling finns att få.

Trevliga rum.

Vi bor ju " nära " varandra i bobilen stor del av året och det funkar jättebra, ibland är det dock nyttigt för båda att dela på sig lite.

Det finns ju stora möjligheter för var och en att göra sitt oavsett var man befinner sig.

Egentid som det modernt heter.

Lev väl!

Grannar

kom upp på en kopp kaffe!

Trevligt att prata bort en stund på eftermiddagen.

Anita o Peter, våra mysiga grannar.

Vi hade en del att prata om, de skall också ut och resa.

De åker på långresor till Ungern några gånger per år och i vinter är det dags igen.

Peter är född i Ungern.

Just nu har jag en del medikamenter att stoppa i mig.

De flesta är smärtstillande.

Tur att det finns Morfin.

Irene serverade Ryggbiff i går kväll.

Lev väl!

Minnen

finns det gott om och är bra att ha när man sitter som jag gör nu.

Vår första riktiga långresa med bobil företogs sommaren 2010.
Vi köpte första bobilen hösten -09.

Vi rullade från Stockholm till Bergen i Norge.

Från Bergen följde vi slaviskt kusten på småvägar ända till Ryssland.

Hurtigruten på land alltså!

Atlanthavsvägen var speciell, vi var också ute i spetsen på Lofoten.

Naturligtvis var vi ute på Nordkap, firade Midsommar och upplevde midnattssolen där.

Vi tappade tidigt räkningen på alla Fjordar, Broar, Tunnlar och avgifter.

Det jag minns var att det oftast var uppehållsväder i tunnlarna, ibland kunde det droppa där också.

Från Kirkenäs rullade vi söder ut genom Norge, Finland, Norge och åter till Sverige ovanför Karesuando.

En underbar resa som tog oss sex veckor.

Har tyvärr slarvat bort de flesta bilderna men här kommer några.

Den resan minns vi speciellt då det var första egentliga utflykten med första bobilen.

För övrigt så försöker jag träna lite och tar en promenad ibland. Vardagsrummet, hallen och tillbaka till köket är en lagom rutt. Det får gå lugnt till i början.

Inte lätt att böja när det är så svullet.

Det kommer att bli bra men att det tar sin lilla tid.

Lev väl!