Gamla Gardet

gjorde sin årliga " Julbordsresa" måndag - tisdag. Vi avnjöt julbordet på Birka Paradise men framförallt så diskuterade vi och löste problem. Det är jätteskoj att träffa gamla kollegor och diskutera aktuella frågor från ett " läktarperspektiv".
När vi angjorde Stockholm hade vi lösningar på det mesta, privatiseringen och avtalsrörelsen för att nämna några områden.
När vi kommit till kajen var vi några som direkt tog oss till LO- borgen för den årliga träffen med LO: s ledamöter i Arbetsdomstolen. Vi utbyter erfarenheter och lyssnar till någon inressant person.
Denna gång gästades vi av AD: s ordförande som redogjorde för sin syn på verksamheten.

Vuxna barnbarn

kan man få uppleva om man får barn tidigt. Att bli farfar vid 40 har även sina fördelar. Vi är lyckligt lottade som har barnbarn i så olika åldrar.
Lördag fick vi besök från Norrköping av de stora. Lördagen ägnade vi åt storstaden, julskyltning, julmarknad i Kungsträdgården, julmarknad i Gamla Stan.
Efter det slog hungern till och det blev middag på italiensk restautrang.
På kvällen var vi hemma, åt lite gott och tittade på videofilmer från tider då de stora var små. Det är alltid kul att se sig själv som liten.
I dag sov vi ut och efter frukost var det dags för barnen att påbörja resan hemåt via lite shopping i storstaden.
Alla tre har jobb och i morgon är det uppstigning tidigt.


                                           Jim 19 år  Johanna 20 år  Jennifer 22

                                           Farmor med

Privatiseringen

av offentlig verksamhet är enligt min mening en helt galen politik. Det är ett tankefel som leder till systemfel.
Skattefinansierad verksamhet som vi alla behöver skall drivas gemensamt av staten, landstingen och kommunerna. Det skall inte finnas något vinstintresse som styr eller påverkar verksamheten.
Att det, som framkommit under senaste tiden, genereras vinster i vården som via skatteparadis blir obeskattade miljoninkomster för riskkapitalister är för mig ofattbart. Överskott i vårdbudgeten skall ge mera vård och inget annat, det är för mig självklart.
Att svenska folket accepterar detta är för mig obegripligt.
Samma sak gäller Apoteken och Arlandabanan, vinster förs över till skatteparadis samtidigt som vi skattebetalare delfinansierar verksamheten. Detta borde förbjudas i lag.

Att privata intressen kommit in i skolan är också helt fel, att lära barnen att räkna och skriva skall inte få styras av vinstintresse.

Ett annat problem är att när verksamheten lagts ut på ett antal entreprenörer och underentreprenörer så finns inte längre någon som har ansvar. Inom järnvägstrafiken och kommunikationerna i Stockholm finns det ingen chef som inte har flertal andra att skylla på. Det finns stora brister inom området kommunikationer, men det finns ingen som har ansvar. Jag har vid ett otal tillfällen försökt få kontakt med en ansvarig chef inom viktiga områden men hittills misslyckats.
Det är synd om människan lär Strindberg ha sagt.

Medlemsutbildning

Då är jag tillbaka i Mariestad för ytterligare tre dagars medlemsutbildning. Förra veckan var bra, träffade intresserade diskussionsvilliga pappersmedlemmar och det bådar gott för framtiden. Efter denna vecka har vi uppsamling 5 - 7 december sedan kan vi sammanfatta.
Vi har en bra höst än så länge, snön håller sig borta så man kan utan problem åka husbil, mysigt!

Lena Philipsson

showar på Cirkus.
Vi var där i går, vilken fantastisk tjej. Hon blir bara bättre med åren i alla avseenden. Det var jättebra, snygg dekor och scenen utflyttad mot publiken vilket lyfte hela showen. Det var det bästa vi upplevt av Lena på scenen.

I dag tillbaks till vardagen. Julbelysningar skall upp och jag vet av erfarenhet att det kan bli problem.
Ja och, naturligtvis så funkar inte granbelysningen. Det är likadant varje år, alltid något som inte fungerar.
Känner ni igen det?

Bankrånare

förknippade jag under min uppväxt med skumma typer som arbetade främst nattetid. Verktygen de använde för att öppna bankvalv och kassaskåp var dynamit och skärbrännare. Senare kom en allvarligare metod där man använde skarpa vapen för att få pengar.
I dag är rollerna på något sätt ombytta. Det är banken och de anställda som plockar av kunderna deras pengar. Giriga chefer i toppen roffar åt sig enorma summor och de  närmast underställda får också en slant för att inte protestera. Detta kostar och det är kunderna som betalar genom höga avgifter och låg eller obefintlig ränta.
En nasare som kränger dammsugare kallas försäljare, en nasare som kränger olika fonder att spara i kallas för rådgivare, vadå rådgivare, de säljer produkter som banken i alla lägen tjänar pengar på.
Det är snudd på vilseledande marknadsföring som vi borde protestera mot.
Många sparare kan i dag konstatera att avkastningen varit högre om pengarna legat i madrassen.

Mariestad

är en pärla på sommaren. På vintern är det lugnare.
Jag har tagit mig till Mariestad med hjälp av husbilen och står nu parkerad.
Det har blivit många besök i Mariestad under årens lopp. Jag har ju varit inom pappersindustrin all min tid och Katrinefors Bruk och Skärblacka Bruk tillhörde under många år samma koncern. Jag har vänner  här sedan lång tid tillbaka som jag brukar hälsa på, mestadels under sommaren då det är full aktivitet, inte minst vid hamnen.
Denna gång är det för ovanlighets skull däremot fråga om uppdrag. Jag skall köra en halvdagsutbildning som erbjuds alla medlemmar i avdelningen. Det skall bli intressant att få träffa folket i produktionen och diskutera deras villkor och möjligheter att förbättra deras vardag. Med hänsyn till skiftgången så blir det många träffar och utbildningen kommer att pågå under 2 1/2 vecka med avbrott för veckoslut då jag åker hem till frun.
Det är mycket praktiskt att bo i husbil även vid sådana här tillfällen, man har kontor, toalett, kök och vardagsrum med radio och TV inom räckhåll. Det är dessutom mysigare än hotell. Jag återkommer.

Aktivitetsstöd?!

Ordet är väldigt negativt för allt för många drabbade människor tyvärr.
Jag tänker däremot nu på något positivt och försöker ge ordet en annan betydelse.
Veckoslut med barnbarnen innebär aktivitet, det skall hända saker mest hela tiden. Barnen är fulla av energi, det gäller för oss gamla att hänga med och det är nyttigt. Deras sprudlande energi smittar av sig och det kanska till och med gör oss lite yngre, åtminstone tillfälligt. Vi har haft tre roliga dygn med de små.
Tänk om man kunde spara och lagra energi från åren mellan 2 och 10 tills man fyllt 60.

                                                     Gå och fika

                                                    Gunga

                                                     Mora Träsk= gympapass

                                                     Lekparken

                                                     Hamburgare förstås

                                                    Fixa kojan

                                                    Löv lite överallt

Barnbarn

är en av livets bonusar.
Vår son har tre barn och vår dotter två. I dag skall jag hämta Saga 6 år på förskolan och Loke 3 år  på dagis. Framåt kvällen kommer mormor Irene. Vi skall vara med "kottarna" ända till söndag.
Mamma och pappa gör en weekendresa till Köpenhamn och rår om sig själva och mormor/morfar får en rolig helg.
Det är naturligtvis en fröjd att se de egna barnen växa upp men ett plus med barnbarn är att de kan återlämnas så man hinner vila upp sig till nästa gång.

Här har vi de två

Snöröjningen

var det si och så med i Stockholm de senaste vintrarna. I år har vi än så länge sluppit snö som väl är.
I Åmål har man garderat sig i fall det kommer snö och meddelar allmänheten att vissa ställen ej kommer att plogas.

 Man kan undra hur det skulle gå till att sanda gallerdurk, men för säkerhets skull är grinden också låst.
Ta hand om er därute!

Reseminnen 2

Årets långresa förde oss bl. a  till Dubrovnik i Kroatien. Under 5 1/2 vecka körde vi 850 mil och besökte 11 länder under vägen fram och tillbaka:
Danmark, Tyskland, Österrike, Slovenien, Kroatien, Bocnien i Hercegovinia, Serbien, Ungern, Slovakien, Tjeckien och Polen. Vi har otaliga minnen från denna resa och det är tur att man skriver dagbok.
Vi körde med hjälp av GPS; en på småvägar för att få se lite annorlunda landskap. Under fyra dagar i forna Jugoslavien såg vi inte en enda turist men däremot såg vi landsbygd som påminde oss om förr i tiden. Det vanligaste jordbruksredskapet var häst och vagn, mycket spännande att uppleva.

I Serbien blev vi stoppade av polis, många tankar om vad som skulle ske flög genom huvudet. Jag öppnade sidorutan och en polis sträckte in armen och vred på ljusreglaget. Det visade sig att jag kört med endast parkeringsljus sedan  vi fick nya bilen i maj. Vi kunde skratta ut.
Vi parkerade lite längre på två platser. 5 dagar i Dubrovnik med sol och bad, 5 dagar vid Balatonsjön i Ungern, två natursköna platser men också väldigt turistiska.

Det enda tråkiga som hände var att vi blev bestulna på elkabeln. Vi stod på en campingplats i Bratislava som var omgärdad av ett högt staket och hade två bemannade poliskontor inne på området, det kändes tryggt. Döm om min förvåning när jag kom ut på morgonen och upptäckte att kabeln var borta.
Vi fricampade flertalet nätter utan att att det hände något obehagligt men på en polisbevakad camping hände det.
Några bilder:

Gamla Gardet

är en veteranförening. För att kunna väljas in som medlem skall man ha verkat inom arbetarrörelsen och arbetat fackligt centralt i 25 år före pensioneringen. Vi träffas en gång i månaden med sommaruppehåll. På våra möten har vi alltid en gäst som talar om något intressant ämne med efterföljande diskussion.  På våren gör vi en heldagsutflyckt till något intressant mål och på vintern åker vi med Ålandsbåt och äter Julbord.
Det är jättetrevligt att träffa gamla kollegor från" intressemotsättningsbranschen" och prata om hur bra det var förr.
I dag hade vi besök av Veli-Pekka från IF Metall. Han berättade om avtalsrörelsen, förberedelser, krav och läget.

Jag tvingades konstatera att det fanns brister i den fackliga samordningen under den förra avtalsrörelsen. Tjänstemännen gjorde upp först och sedan sprang LO-förbunden, kanske inte som yra höns, men definitivt i otakt. I år är det ännu värre. Redan under  upptakten så sprack LO-samarbetet och tre förbund sa nej till samordningen vilket är högst olyckligt. Även om vissa tror att de kan nå fördelar av detta så är det helt klart så att alla LO-medlemmar på sikt förlorar på detta. Det är tragiskt att vi inte kan hålla ihop.
Den gamla devisen gäller än: Enade vi stå söndrade vi falla.

Reseminnen

November är en månad som man gott kunde stryka i kalendern enligt min mening, grått och trist.
För att förgylla tillvaron kan man tänka på ljusa minnen från tidigare upplevelser.
Första långresan med husbil gjorde vi sommaren 2010. vi åkte "Hurtigruten" med bil.
Vi startade i Bergen och följde kusten på smala vägar till Kirkenäs. Vi passerade många otroligt vackra platser bl. a Lofoten, Hammerfest och Nordkap. Från Kirkenäs åkte vi genom Finland och Norge tillbaka till Sverige.
Efter en månad och 740 mil var vi hemma igen.

Nu börjas det

Har funderat en tid på att börja skriva. Nu har jag bestämt mig för att börja lite försiktigt. Vi får se vart det leder.
Lennart